“Kvinnorna står för att familjens vardag fungerar”

En farmor i byn Tirin visar oss hur hon syr en "fin madrass"

En farmor i byn Tirin visar oss hur hon syr en “fin madrass”: Foto: Lise Bergh

Jag befinner mig i South Hebron Hills på Västbanken i Palestina som följeslagare inom ramen för Ekumeniska följeslagarprogrammet, EAPPI. Jag är placerad i Yatta, men mitt uppdrag, är i byarna utanför Yatta och mestadels i område C. Det kan vara viktigt att känna till vad område C betyder. Avtalen som träffades inom ramen för Osloprocessen 1993-95 innebar bland annat att parterna kom överens om att tillfälligt dela in Västbanken i områden, A, B och C.

I område A styr den Palestinska myndigheten, PA helt, både i civila och-säkerhetsfrågor, i område B ansvarar PA för de civila frågorna och Israel för säkerheten, och i område C ansvarar Israel för både de civila frågorna och säkerheten, vilket kort sagt innebär allt. Område C omfattar cirka 60 procent av Västbanken och i området finns största delen av Palestinas naturresurser.

Inom fem år skulle Israel enligt Osloprocessen ha lämnat över ansvaret för det mesta i område B och C. Men det har inte skett, som med så mycket annat Israel skulle ha gjort enligt de olika fredsprocesserna som avlöst varandra under 1990- och 2000-talen. Det är uppenbart att Israel vill lägga beslag på område C. Det som sker i området är att bosättningarna ökar i antal och i storlek och de palestinska byarna minskar i antal och storlek.

Denna utveckling sker på olika sätt. Ett är att bosättarna helt enkelt gör livet så surt och så svårt att leva för palestinierna, med militärens stöd, att palestinierna lämnar sina byar. Ett annat är att palestiniernas land förklaras vara militära zoner. Där får inga palestinier bo. Eller så förklarar Israel att marken är statlig mark och då får konstigt nog bara israeliska bosättare bo där. Detta sker inte utan strid från palestinierna sida, men systemet är mycket utstuderat och överklaganden när det gäller landrättigheter slutar i de flesta fall till palestiniernas nackdel. Och all utveckling för palestinierna i området stoppas effektivt genom avslag på deras ansökningar att bygga hus och vägar, få tillgång till el och vatten.

Continue reading

Isolering hinder för jämställdhet

Stop våldet

Det står “Stoppa våldet!” på väggen i den del av organisationen Avangards kontor som inte går att använda. Under de senaste 20 åren har bara ett fall av sexuellt övergrepp mot en kvinna anmälts till polisen.

Vi åker förbi kilometer efter kilometer av övergivna hus, eller snarare det som finns kvar av husen: grå betongskelett med ögonhålor av fönster som gapar tomma. Och jag kan inte låta bli att föreställa mig hur det var för lite drygt 20 år sedan. Jag ser framför mig grönskande trädgårdar, terrasser under lindande vinrankor, mandarindoft i den varma luften, människor upptagna med småsysslor och stora affärer, barnskratt och gräl, allt som hör livet till.

Det var 1986 jag som sexåring var på abchaziska havskusten för första gången med mina föräldrar, och att måla de där bilderna är lätt. Hur det som jag ser nu, all denna smärta, har blivit möjligt är däremot väldigt svårt att förstå.

Continue reading

I can vote!

Downtown Bukavu. Photo: Kvinna till Kvinna/Susanna Rudehill

Downtown Bukavu. Photo: Kvinna till Kvinna/Susanna Rudehill

The public discussion in Democratic Republic of Congo right now is very much focusing on elections. Every day we can read articles and listen to debates about possible ammendments to the constitution. Will the president accept to step down? Will basic democratic principles be respected? Will people be able to vote for the change they wish to see in their country? At the moment, this is not at all clear.

What is development if people cannot chose what way to go? What are the prospects for peace if a majority of society members are not listened to? What are the chances for justice if leaders are not held accountable? What is wealth worth if most people live in desperate poverty?

Continue reading