Projektplanering hos Amez i Halabja

Vi står i trädgården och tittar bort över bergen. På andra sidan ligger Iran. En natt för mer än 24 år sedan begav sig Awár och Dilan Daleni iväg från sin stad och tog sig över bergen för att börja ett nytt liv någon annanstans. Det var början på en lång och besvärlig resa men alternativet att stanna fanns inte då. Idag är de tillbaka och driver sedan 2007 kvinnoorganisationen Amez i Halabja.

Amez betyder ungefär omfamning och det är vad organisationen gör. Den är öppen för alla kvinnor i Halabja som vill komma till centret och ta del av deras aktiviteter. Det kommer kvinnor från alla grupper i samhället och från olika religiösa och etniska grupper och även personalen inbjuder till den omfamningen då de representerar helt olika grupper ur den kvinnliga befolkningen. Det pratas mycket om flickor och Emelia och jag blir lite förvirrade – är det inte en kvinnoorganisation? Jodå, men på kurdiska finns två ord som kan betyda kvinna och det ena har ett av de stora politiska partierna lagt beslag på. Följaktligen tog då det andra större partier beslag på det andra ordet för kvinna. För att visa på sitt politiska oberoende och inte bli förknippade med något av de politiska partierna har Amez valt att säga flickor vilket inte alls betyder att de endast vänder sig till just flickor.   De berättar stolt om en 64 årigkvinna som deltog i sportgruppen.

Projektplanering ger många nya och spännande kunskaper om de organisationer vi arbetar med. Bara att göra en liten analys av organisationens styrkor och svagheter lär oss att det är viktigt att personalen är från bygden för att kunna skapa förtroende bland kvinnorna. De har bra samarbete med den lokala polisen om säkerhet och med de lokala myndigheterna även om de inte får någon form av ekonomsikt stöd. Men Amez menar att det moraliska stödet räcker långt. Personalen kan bli trakasserad för att de arbetar på centret och en av dem berättar om hur killar på motorcyklar följer efter henne på vägen till jobbet och skriker saker.  Bara att ta sig till jobbet är ett äventyr och tar tid då inga allmänna transportmedel finns. De har ont om finansiellt stöd så personalen tjänar väldigt lite varför Awáz är orolig om de kommer att stanna även om de är väldigt lojala mot organisationen och Halabja.

Halabja är en hårt prövad stad och från 70-talet och fram till för något år sedan försämrades situationen för kvinnor för vart år. Detta har resulterat i att kvinnorna lider brist på utbildning, har lite kontakt med omvärlden och har dåliga kunskaper om allt från sina kroppar till att veta att det finns rättigheter för kvinnor. Deras rörelsefrihet är starkt begränsad och det har inte tidigare funnits någon mötesplats för kvinnor i Halabja. Nu finns Amez och för många kvinnor har det inneburit en stor vändpunkt i deras liv.  Awáz och Dilan har med sig många bra erfarenheter från Sverige och försöker nu få de fyra kvinnorna i personalen att stanna och att fortsätta utveckla det fantastiska arbete de påbörjat.

Christine Bender

Stöd Kvinna till Kvinna! Vi stärker kvinnor i krig och konflikter för att kvinnors makt och inflytande ska öka. Ditt stöd är nödvändigt för att vi ska kunna fortsätta göra det.

Comments are closed.