Förändringsvindar för kvinnor i Södra Kaukasien

För sex år sedan lämnade Stina Magnusson Buur Georgiens huvudstad Tbilisi där hon jobbade som Kvinna till Kvinnas fältrepresentant för Södra Kaukasien. Nu när Stina är tillbaka, får hon anledning att känna både glädje och oro.  
En växande grupp unga kvinnor kallar sig för feminister i Georgien, något som var svårt att föreställa sig för 8 år sedan. Photo: Kvinna till Kvinna

En växande grupp unga kvinnor kallar sig för feminister i Georgien, något som var svårt att föreställa sig för 6 år sedan. En av de är juristen Tsiala Ratiani. Photo: Kvinna till Kvinna

Hela den gångna veckan har varit en nostalgisk tripp nerför memory lane. Det är sex år sedan jag lämnade Georgien. Veckan som gått har jag varit tillbaka och tillsammans med team och chefer jobbat med att planera Kvinna till Kvinnas arbete i Södra Kaukasien fem år framåt. Förutom att jag har träffat vänner som jag inte sett på flera år och ätit min vikt i georgisk mat.

Tbilisi är sig likt även om det ser lite annorlunda ut. Fasader är renoverade, parker uppiffade, det finns en gångbro över floden Mtkvari, ramper vid trottoarkanter, en budget-kopia av operahuset i Sydney som innehåller justitiedepartementet och en (fungerande!) linbana upp till fortet och botaniska trädgården.

Det finns automater utställda i olika gathörn där man kan betala sina räkningar. Det finns ett wifi-nätverk som – i teorin – täcker hela stan så att du alltid kan vara uppkopplad. (Nätverket heter ”Tbilisi loves you” vilket gör det upplagt för humor. Tbilisi är en nyckfull älskarinna, inget nytt på den fronten. I nio fall av tio borde nätverket heta: ”Tbilisi shows you her middle finger and goes back to sleep”.) Men ändå. I själ och hjärta är Tbilisi sig likt.

Continue reading

Barbed wire, beach and new roads…

So I am just having a small break in Zugdidi, Georgia after a very interesting week of meetings here in Zugdidi and the breakaway region Abkhazia.

The contrasts are many; first thing I noticed was hundreds of meters of new barbed wire, fences and a longer and more complicated procedure to enter the breakaway region Abkhazia. The Russian military is now controlling enter and exit of the breakaway region Abkhazia, and as I heard today some Russian military officers are telling local people, living in Eastern Abkhazia, that they need an Abkhaz passport to enter – however far from all inhabitants of Eastern Abkhazia have an Abkhaz passport – it is a long and complicated bureaucratic procedure to get one. Many of the inhabitants of Eastern Abkhazia depend on Georgia for health care and medical service.  From barbed wire to the stunning beauty of nature – the black sea and the mountains while travelling to Gagra.

All women I have spoken to during my intense trip, on the Georgian as well as the Abkhaz side, ethnic Georgian as well as ethnic Abkhaz women, witness that women during the conflict got a new role – as breadwinners of the family and that they also were caring so much for the wellbeing and health of their families – that women simply forgot about themselves. Women might have been in need of health care and medical service – however they didn’t prioritize themselves – which resulted in poor health status of women. Moreover as a consequence of the conflict domestic violence has increased.  In Abkhazia there are no mechanisms protecting women subjected to violence, and it seems like our partner organisations are alone in talking about domestic violence. Our partner organisations are working on increasing the awareness of domestic violence and its consequences and trying to prevent that gender stereotypes  hindering women’s equal participation in private and public life are maintained. A very important and hard work in the conflict affected communities.

Aneta, Maia and Nani, Avangard, at ther portable ultra sound which they bring to villages all over Eastern Abkhazia where women have little or no access to health care.

Better late than never – people living in Gali has been waiting for the road to be fixed for about 20 years now. Today was a historical moment when the road in front of Avangard’s office was fixed.