Sjätte dagen utan el

Oljekällan i Kirkuk

Det är en förbannelse att vara i Irak på vintern. Inte så att snöstormarna drar förbi, men kylan inomhus förlamar en. Det enda icke-elbundna alternativ som finns är fotogenkamin både illaluktande, miljövidrig och hälsovådlig, men vad göra? Igår nådde det sin kulmen då även vattnet tog slut och jag kröp ner under det goa duntäcket, den allra bästa investering man kan göra om man vistas i Irak vintertid. Sommar och fyrtio grader varmt – kom snart!

Elberoendet är ett västerländskt dilemma vi har och det är oerhört nyttigt att leva med reservplaner och beredskap. Våra stränga säkerhetskrav, väl så viktiga, är något man skrattar gott åt här. Efter att ha levt i krig under årtionden  är detta så nära fredstillstånd man kan tänka sig hittills. Men ständiga el och vattenavbrott gör vardagen mycket besvärlig, framför allt för kvinnorna som sköter hushållen. Även de kvinnor som förvärvsarbetar eller studerar förväntas laga mat varje dag till hela familjen  som kan bestå av 5-15 personer, beroende på hur många som bor ihop. Det har gjort att en del familjer, både av statusskäl men också av behov, skaffar sig hemhjälp – gärna från Nordafrika eller Asien.

Maria Hagberg