Vi rundar av.

Efter nästan två månader är det dags för oss att runda av det här äventyret. Tack vare vårt samarbete med “Kvinna till Kvinna”, har vi fått den stora möjligheten att göra sju veckor av vår sjuksköterskeutbildning i anslutning till partnerorganisationerna Avangard i Abchazien och WISG (Women´s Initiative Supporting Group) i Tbilisi. Vi hade våra förhoppningar innan avresan, men hade inte kunnat ana att det skulle bli så bra som det blev.

Så vad har vi fått med oss? Med risk för att skriva en hel roman här, väljer vi att sammanfatta svaret såhär: Möten med kloka, vackra, starka och insprerande människor – kvinnor. Kvinnor som brinner för att skapa och tillhandahålla sånna rättigheter som vi i vårt samhälle tar förgivet. Kvinnor som kämpar emot ett patriarkaliskt samhälle, för att återerövra sin egen respekt.

Ikväll ska vi följa med medlemmar från WISG på en offentlig politisk debatt i Tbilisi. Där ska några kandidater till den nya regeringen diskutera frågor gällande mänskliga rättigheter. Medlemmarna från WISG går dit för att ifrågasätta kandidaternas ståndpunkt gällande HBTQ-frågor. Levande aktivism!

Avslutningsvis vill vi delge denna bild, där vi gestaltar vår känsla av människorna på WISG. Keep up the good work!

Cecilia Ericsson och Marlene Ögren posar för medlemmarna på WISG

Tack för oss! /Cecilia Ericsson & Marlene Ögren.

Våra sista dagar i Abchazien

- Nej, det pratas inte så mycket om det georgiska valet här, säger en kvinna till oss när vi frågar om hon hört vad den Abchaziska befolkningen tycker om Georgiens valresultat. Och som vi gång på gång insett under vår tid här: det här är Abchazien, det må vara en de facto stat, men här talar man om det som händer i Abchazien, inte mycket om Georgien. Så vi pratar inte mer om saken, utan konstaterar att det var oppositionen som vann, och forsätter med vårt sjukvårdsarbete.

Gata i Gali
Gatan utanför vårt tillfälliga hem i Gali.

Det är dags för oss att avrunda vår tid i Abchazien. Under snart tre veckors tid har vi följt Avangards dagliga arbeta här i Gali-regionen. Vi har med organisationens sjukvårdspersonal på besök ut i de mest avlägsna byar för att bedriva hälsovård. Vi har följt med hela organisationen på utbildningsdagar i Abchaziens norra del.

Continue reading

På plats med kärlekstält i Almedalen!

Nu är Kvinna till Kvinna på plats i Almedalen. I går var vårt första seminarium på Säkerhetspolitiskt sommartorg, “Sociala medier ritar om kartan”. Du som missade det kan se det här.  Vi har bästa tältplatsen precis vid Sveriges Radio, och bästa kampanjen: “Kärleksbomba”, där besökare kan skriva kärleksbrev till någon av våra aktivister och fota sig själva i en kärleksram. Kvinnorättsaktivister hotas, misshandlas och trakasseras, och många besökare har redan efter två timmar skickat kärlekshälsningar.

Ellinor Dahlén, Nadia Elgohary och Moa Richter Hagert redo att ta emot kärleksbombare!

Jag, Hanna Navier (längst till vänster) dök på våra vänner Marwa Sharaf Eldin, till höger om mig, och Hana Al Khamri, längst till höger, tillsammans med representant från Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, och deras fina supporterhalsduk för ett jämställt samhälle. Hana och Marwa deltar i morgon på seminariet “The Arab Spring – backlash for women?” på Säkerhetspolitiskt Sommartorg klockan 09.00. Kvinna till Kvinna arrangerar seminariet tillsammans med Sida och Amnesty. 

Haydar Hussein, ordförande i studentsektionen av Sveriges Psykologförbund.

Haydar Hussein, ordförande i studentsektionen av Sveriges Psykologförbund, kärleksbombade Lanja Abdullah från Irak.

Rapparen Behrang Miri är en av alla som kärleksbombat i vårt tält.

Rapparen Behrang Miri är en av alla som kärleksbombat en kvinnorättsaktivst i vårt tält. Tack, Behrang!

Är du också i Almedalen, titta förbi vårt tält på Donnersgatan!

/Hanna

 

The bitter taste of the Egyptian Elections

Azza Kamal på Tahrirtorget.
Azza Kamel. Foto: Lena Wallquist


I am sitting in the living room of Azza Kamel, a long time activist and human rights defender. It feels like the taste of the traditional Egyptian food she serves me fades away while we are talking about tomorrow. Some call it Election Day others prefer to sight deeply and keep silent.

I ask her; well Azza after all the struggle and endless work to regain some of the light that was shed upon the Egyptian people January 2011, what are your feeling for tomorrow? She looks at me with deep concern and says, “I am confused and certainly not happy. But what can we do if not continue?

What I admire though is the strength and stubbornness that shines through Azza’s eyes but yet also tiredness and less enthusiasm.

As field representative for Kvinna till Kvinna in Egypt, it feels like I am in a vacuum of constant paradoxes. I know that not even my interpretation makes sense but I guess that this is the situation right now. It’s not exciting to witness the elections because it’s not the historical event we all were hoping for but yet the door is still half open at the far end.

During one year I have been following women’s organizations and their struggle to be noticed, take part and demand the inclusion of women in the transitional period. No democracy without justice, no justice without equality, was the motto and in a way still it is even though it looks dark.

A year has passed and for women it has meant being depraved of the small positive stops they took to advance women’s legal and human rights. The quota system was cancelled by the military council which guaranteed at least 70 seats for women in the parliament. Today there are only 11 women occupying 2 % of the seats. Moreover, women were subjected to so called virginity test, something that actually is considered as sexual violence.  Today officers and doctors in charge of conducting these horrible violations walk free and by military court decision off the hook.

Basically women have been shut of from participating and the scarier situation right now is the talks in the parliament lead by conservative religious figures to cancel the law that criminalizes Female Genital Mutilation as well as lowering the age limit for girls to get married.

Most presidential candidates do not work in favor for women. In fact the two most famous ones are for a radicalization of Islam which directly in real life means fewer opportunities for women to be protected by legislation as well as possibility to take part in public life.

These days journalist are chasing the “real” opinion and seem to still do what they always done, ask the people on the street, the taxi drivers or the man on the street with his small business trying to survive the day. Today I have been thinking a lot who are the real people?  Is it the Azza Kamels, the taxi drivers, the religious leaders, the military or people outside the big cities? It neither of them but all of them together. So while journalists chase the real Egyptian opinion, I am holding my breath and hope to exhale soon again because I really want to feel the real taste of Azza‘s food!

Saba Nowzari

Ett minnesvärt möte

Hej,

Vill dela med mig av ett minnesvärt möte..

På väg från Duhok till Erbil stannade vi vid ett hus som låg mitt i ingenstans bland bergen för att låna en toalett. Ut från huset kom en lite pojke för att möta oss med en osäker men nyfiken blick. Så frågade jag om jag fick ta kort och han ställde sig rakryggat framför kameran. Plötsligt försvann han och kom snart ut med sin finskjorta som han knäppte på sig lite snett, smutsig och välanvänd. Jag blev så ledsen över pojken men samtigt så glad!

Jag kommet förevigt bära med mig den lilla pojken..

Dona Hariri

Integrated Security Workshop

Lite kort om workshopen vi hade för kvinnor från våra lokala kvinnorättsorganisationer i Irak.

I mars 2011 höll Kvinna till Kvinna sin första Integrated Security Workshop för kvinnor från Irak och höll sedan en uppföljande workshop i oktober samma år. Denna tredje workshop som vi höll nu var den avslutande workshopen där vi fokuserade på hur man ska fortsätta arbetet med integrerade säkerhet inom den egna organisationer. För många av de ca 18 närvarande kvinnorna var detta första gången de var med, för andra var det den tredje och sista gången.

Integrated Security Workshop är ett säkert utrymme där vi möjliggör för kvinnorättsaktivister att mötas, aktivister som arbetar i svåra och stressade miljöer med hårda arbetsförhållanden – förhållanden där kvinnliga aktivister möter hot och ständigt förändrade säkerhetsnivåer. Workshopen ger kvinnorna utrymme att utbyta erfarenheter och få verktyg för att på bättre sätt kunna hantera sin omgivning och säkerhetssvårigheter.

Utan att gå in på djupare detaljer kring själva workshopen och upplägget måste jag bara få berätta om den förändring hos kvinnorna som workshopen medförde. Den förändring som skedde med kvinnorna den första dagen jämför med den tredje dagen när workshopen var avslutad är helt otrolig. Från att första dagen vara på sin vakt, observerande, nervösa och spända till att bara efter tre dagar vara det motsatta, öppna, nyfikna och fyllda av ny energi. Så fort vi frågade hur de mådde den första dagen började de direkt att berätta om sina jobb och organisationer, men redan andra dagen när samma fråga ställdes så berättade de om hur de mådde i själen, hur de mår som människor, som kvinnor. Och snart började de irakiska kvinnorna nicka när de kurdiska kvinnorna berättade om sitt djupaste jag, och tvärtom. De började finna varandra i varandra. Jag önskar att alla som jobbar med frågor likt Kvinna till Kvinna fick chansen att se denna förändring. Den gav mig en sån styrka och så mycket ny energi att jag skulle kunna jobba med våra frågor för alltid, oavsett hinder och svårigheter!

Ett citat från en av kvinnorna under den sista workshopdagen och sista dagen tillsammans:

Imorse vaknade jag med en ny energi, en energi jag aldrig känt förrut. Jag vaknade och började direkt att tänka på min framtid, den är så ljus. På mig, mitt egna liv, min familj. Jag är fylld av glädje och läntar efter det som väntar mig i livet.


Dona Hariri